Inskolningen fortsätter...
Inga tårar och inget gnäll.Jag fick ju så klart bita ihop som vanligt,men jag grejade det.
Igen.Och denna gången fällde jag knappt en tår på vägen hem.(känslokalla jävel...)
Kan iofs bero på att jag hade sällskap av en annan mamma på vägen hem samt som
fröknarna lovade att ringa om Victor (helt plötsligt) skulle säga
-Nu längtar jag väldigt mycket efter min mamma....
De ringde.En och en halv timme senare.
Men inte för att han sagt att han längtat efter mig (va fasiken liksom??här hade man hoppats
på att det skulle bli hans första ord...) och inte för att han var tokledsen heller.
Nej nej utan för att de sa att det var så många andra barn som var väldigt ledsna
och Victor höll på att sympati gråta.(så kallade de det...)
De frågade om jag hade möjlighet och komma ner.Vad svarar man på det liksom??
-Ehhhh,nä du.Jag tror inte det.Jag käkar praliner,pimplar lite skumpa
och kollar på glam serier som Våra bästa år...
Tre minuter senare var jag där.Victor var inte det minsta ledsen som tur va,
men blev iaf glad när han fick syn på mig.Tjo-ho!
De sa dock att han hade vart lite ledsen när de andra hade gråtit och eftersom det
bara var våran andra "överge-ditt-barn-hos-totala-främlingar-dag" så vill de
att vi som är nya kommer ner,så våra barn inte känner sig osäkra.
Tycker jag låter vettigt!
Måste ju stila upp sig för brudarna!
O bara så ni vet.Victors mormor har klippt honom.
Säkert 7-8 hårstrån...Men ändå! Får vara rädd om de stackars stråna han har!
Idag var tanken att Victor och de tre andra från hans inskolningsgrupp
skulle pröva på att få sova där.Men när vi kom ner imorse så stod det ens stor lapp med
"Det går magsjuka här".Tjo-hoooo!Där kom den!Som vi väntat!
Två fröknar och några barn var hemma.
Så idag blev det en kortis för oss.Jag fick först lämna Victor en stund och sen ville de
att vi skulle komma tillbaka och vara med under lunchen.Därefter hemgång.
Så blev det.Victor blev inte ledsen när jag gick idag heller.
Men de sa att han hade gått omkring med nappen och Leffe en hel del när jag var borta.
Och när jag kom tillbaka för att de skulle äta,var han lite smågrinig och ville knappt äta...
Vet inte om det var för att han var trött (han slocknade innan jag ens hunnit lägga
ner honom i vagnen) eller om det är något annat på g.
Kan tänka mig att det kommer som en skräll,men jag hoppas på alternativ 1...
Hej hjärtat! Du kan ju tänka dig så mycket nya intryck det är för lillprinsen nu! Det är inte konstigt att han slocknade direkt när du la honom i vagnen. Jag är glad för Er skull att det verkar gå så bra med inskolningen. KRAM!
DU är så duktig med inskolningen ju! :D Heja dig! Viktor? Äh - han klarar sig ju!
Och jo, magsjuka vill man ju inte ha nej. Usch och fyyy!
Sv: Haha - modell? Yeah right du. Det är väl i så fall nu småtjejorna får ha sin glanstid för om några år kommer de vara glasögonormar och då håller sig alla friare på behörigt avstånd. Gärna får de ta och skaffa sig lite skinn på näsan med under tiden.
kram sötis
Bra jobbat, mama! Hoppas INTE på magsjukan!
En sådan lapp satt uppe idag när jag lämnade Joppe också. Blääää hatar magsjuka. Hoppas att våra små slipper det. Några kompisar till mig har kikat in i din blogg idag och de är fast säger dem, de älskar din blogg och kommer garanterat att följa den nu :) lite kul att veta kanske! Du är poppis gumman! Hoppas ni har en mysig kväll! Kramisar
Heja Victor, och framförallt, heja hans goa mamma!! :) ni fixar ju inskolningen galant båda två! Lite sympatigråt räknas inte! Hoppas ni slipper magsjuka nu bara!
Men du, man ser ju inte röran runt omkring när jag fotar ;) haha!
Hahahaha, det måste verkligen vara en riktig torrboll den där pappan.... ;)
KRAAM
HÅller tummarna för att ni slipper magsjukan! Vilka bra fröknar som resonerar så klokt! Kram!
Hoppas ni slipper magsjukan nu, vore tråkigt att få den lagom till helgen. Så otroligt skönt att allt går bra för er båda.
Kram
