Jag älskar dig!

Min underbara lilla onge!Jag älskar dig så! 
Jag satt stoltsom en tupp när vi var på utvecklingssamtalet i torsdags.
För även om jag visste det redan innan,så fick jag än en gång bekräftat att du är världens bästa!
(o om någon undrar,så är svaret nej.De hade inte börjat med varken matte eller svenska boken...)


               


Kan själv!

Ännu ett dipom har åkt upp på Victors vägg.
Hans -Kan själv! har lönat sig.
Numera sätter han 9 av 10 ggr på sig skorna på rätt fot.
DUKTIG kille!Och fantastiskt stolt mamma.

 
 
   Han brukar inte gå ut i pyjamasen...Men denna kvällen vägrade han att stanna kvar
      hemma när jag bara skulle ner till affären och köpa mjölk.Han skulle bara med!



Ser ut att bli kanon väder här idag.
Och till allas stora glädje så är det städdag här i området idag.Weiiii-ho!
Jädra osis att man måste in och jobba...
Men hoppas ni får en härlig dag i solen iaf!KRAM


Utvecklings samtal?

Efter en HELT fantastisk dag igår,med en massa helt tokglada besked,
ser jag fram emot ännu en ledig dag. (ska berätta mer lite senare...)
Och torsdagar innebär ju även att Larsa är ledig.LYX!Hela lilla familjen samlad.

Men nu först ska jag in på p-möte på jobbet.
Därefter ska vi på utvecklingssamtal med Victor på dagis.Ska bli hur kul som helst!
Dock tycker jag att det är ett skumt namn för så små...Utvecklingssamtal?(märk ord liksom)
Ja ja.Det är väl bara att hoppas att han hänger med i svenska o matte boken då...

                     
                       
                                                 FINAST i världen!
                      Och på denna bilden är han SÅ galet lik Larsa, när han var liten.
                                         Med "sur-munnen" och allt!



                                       Hoppas ni får en härlig dag
!KRAMEN


Vilket humör!O en hel uppsats om det...

Igår efter jobbet tog vi en vända ute i trädgården.
Victor älskar ju att vara ute så ingen var gladare än honom.Han hjälpte till och kratta,
rensa ogräs osv.Hjälpte även till med att fylla upp den ena blomlådan med jord.
Superkul!Tills jag satte i blommorna...
Han blev skogstokig.Stampade i marken,pep missnöjt och slet tag i blomstackarna
och hivade iväg dem.Aj aj aj...Men efter lite ( en massa) övertalning om att han skulle få vattna
dem när de var planterade,så var det okej.Han tryckte ner de söndertrasade blommorna i
jorden och gick och hämtade vattenkannan.Nöjd.Så långt...

MEN.Det kommer ju alltid den stunden då man MÅSTE gå in igen.
Det är ju liksom oundvikligt.(?)
Efter mycket om och men slutade det med,att jag fick bära in honom.
Han ville verkligen inte gå in.Väl inne i hallen så slängde han sig ner på marken,
grät så att tårarna sprutade och gapade för full hals.Helt vansinnig!
Så höll han på en bra stund. (ok att han blivit sur förut,men ALDRIG så här)
Försökte klä av honom ytterkläderna och skorna.Gick inte.Prata med honom.Gick inte...
När han verkade ha lugnat sig någorlunda, fick jag upp honom i mitt knät.
Då slet han tag i mitt hår och vägrade släppa.(Gör FAN ont,kan jag lova.)

Till slut lugnade han iaf ner sig.Jag fick puss och kram och klappar på kinden.
Och självklart smälter jag på två röda...
Men vilket jäkla humör!Vad är det som händer?
Här om dagen blev han också sur(?) över något och då slog han till mig.
Rätt på kinden.Som en örfil.Har en 3-4 ggr sista 2 veckorna.
Gör skitont i mamma hjärtat...
Hans reaktion när jag säger ifrån,är blandad.Ibland verkar han ångerfull (?)
gömmer ansiktet i händerna och går liksom undan.Sen kommer han och vill kramas.
Ibland tvärtom.Tittar argt på mig och försöker slå igen.

Vad är detta liksom??
Hur och varför kan han bli så jäkla arg på mig på bara 2 sek?
Och att han slår?Vad tusan kommer det ifrån?

Jag bör väl tillägga att jag fattar att det är helt nomalt att han blir sur och att
det är hans sätt och visa frustrationen när han inte får som han vill.
Men just att han försöker slå eller sliter tag i mitt hår?Det är INTE okej...



 
                
                                                             Min ögonsten!
 

                                Här ryker blommorna! (kolla in sur munnen!)

 
                                         Mina egna trädgårds fixare!
 
                            Kasta golfbollar rätt upp i luften är ett nytt intresse...
               

Annanas??

Jag är mer död än levande...
Galet trött efter igår kväll och allt jobbande.(vekling...)
Orkar inte ladda upp bilderna från igår just nu,men jag ville ändå kika in en snabbis
och säga hej,samt berätta om ännu ett big moment i mamma livet.

Här om dagen när vi satt och åt taccos,så säger Victor helt plötsligt
-Annanas. 
Jag höll på och trilla ur stolen.What??Va sa du??Annanas??
Och då sa han det igen.Annanas! (med väldigt långa a:n...)
-GOSEPOJK!
Inte trodde jag att det första ordet man lär sig efter mamma och pappa är annanas??
Jag hade ju förväntat mig typ tack tack,boll eller liknande.
Eller varför inte -Mamma?Du är min ros bland maskrosorna.Aj löv u.

Men ok,det får vänta.Jag klarar mig fortfarande rätt bra på att han nickar
som en tok när jag frågar honom-Älskar du din mamma?
Det är KÄRLEK det!

             
            
                                            Aj löv u!


PS
Imorgon lottas vinnaren av den underbara ryggsäcken!
     Jättekul att ni var ett gäng som ville vara med!KRAM

Visst är det alldeles alldeles underbart?

Visst är det alldeles alldeles underbart när de vet PRECIS vad de vill??
Hur kan det ens finnas SÅ mycket vilja i en sådan liten kropp?
Här hemma kastar mister sig ner på golvet och gömmer ansiktet i händerna och "gråter" 
när han inte får som man vill.Va liksom??Vad kommer det ifrån??

Och så ska jag försöka hålla mig för skratt när han gör som nedan?
(förstå mig rätt där,tack...)
Jag bör väl tillägga att det finns MÅNGA tillfällen,när det även är lätt att hålla sig för skratt...

 
                                          Är nallen kastad,så är det illa...
                  
                                  Staaaaackars staaaaackars älsklingen
                                    som har en sådan dum mamma...

Praktexempel idag.
Vi har vart iväg på stan hela dagen.Victor ÄLSKAR verkligen sportbutiker.
Rackettar och klubbor i alla dess former samt bollar i mängder.Rena himmelriket!
och missförstå mig inte nu,för vi tycker VERKLIGEN att det är superkul att han gillar
bollar osv.Ingen blir gladare än vi,om det visar sig att han blir en äkta sport "nörd".

MEN.
Det går knappt att gå ut ur affärerna!Han vägrar att lämna ifrån sig det han har i händerna.
Och vi har redan alla racketar och klubbor ni kan tänka er här hemma.
För att inte tala om bollar...Så nej.Muta med en ny boll,gör vi inte.
Självklart tar han även chansen att springa ifrån oss in i butiken så fort han kan.
Försöker vi då bära ut honom istället,blir han som en gelé orm och börjar gapa.
Charmigt värre! (Nja...)

I de stunderna känner jag alltid att alla andra glor på oss och tänker -Stackars barn.
För det (misstaget)gjorde jag själv när jag inte hade barn. ( nu vet jag dock bättre...)
Och egentligen bryr jag mig inte sådär jättemycket om vad andra tycker,
men när typ 50 pers i kön står och stirrar när vi,två vuxna, försöker få ut en knapp 2 åring
ur en sportbutik och han vägrar,DÅ har jag känt mig vassare...

Ibland kan jag bara garva åt det och tänka ja ja.
Vi får väl stanna här EN timme TILL då då...
Men det funkar ju inte alltid så.Så även om hans önskan är min lag (mestadels)
så önskar jag ibland att även min önskan var hans lag.(Där är vi dock inte överens än...)

Så är det någon som har några tips på hur man kan göra,så tas de MER än gärna emot.
Alternativ som att lämna honom i ett förvaringsskåp på utsidan,
är dock inget bra tips i mina ögon...



Det var den uppsatsen det...Trevlig skärtorsdag gott folk!

Fönsterputsar´n

Victor är en jäkel på att hjälpa (o även stjälpa...) till här hemma.
Idag tog han sig an fönstrena.När han var klar med insidan,
öppnade han altandörren och gick rätt ut och skulle ta hand om utsidan också.
PRECIS!Pojken har lärt sig att öppna altandörren helt själv.Problem...

Tackar som frågar.Fönstrena blev kanon på sina ställen,men skulle Leif Gw komma på
besök så hade det inte vart några större problem att hitta några fingeravtryck...

 
              
 


Och STORT STORT stolt mamma ögonblick här hemma idag.
Victor älsklingen gjorde minsann tvåan I POTTAN förut!!
Sen att han våttorkade golven innan dess är en annan femma...
Det viktiga är att tvåan kom i pottan!Tjo-ho! 


Vad gör man?Tycker så synd om honom...

Allt sket sig...Det blev magplask,innan jag ens hann påbörja hej:et...
Efter en förmiddag med full fart så var eftermiddagen raka motsatsen.
Victor sov lunchen som vanligt.Nästan 2 timmar och inte ett pip.Jag var tom uppe för
att titta till honom ett par gånger ,för att se att allt var okej.
När han vaknade var ögonen nästan helt igenmurade.Febertermometern visade 39,8.
Han var väldigt låg och gjorde inte mycket väsen av sig.Ville sitta i knät,kramas osv

Försökte få i honom lite mat och dricka,men han tvärvägrade.
Jag gav honom tom lite glass,men inte ens det ville han ha.
Janina kom på besök.Victor somnade först i mitt knä och sen även i hennes.
Bara sådär.Helt off.Han som knappt kan sitta still 10 sek i vanliga fall.Och speciellt INTE
om det är fika dags...

Kvällen var likadan.Han somnade från och till i knät/soffan.Ville absolut inte ha något att äta.
inte och dricka heller.Men till slut fick vi mer eller mindre vingat i honom lite saft iaf.
Vad gör man??

Fruktansvärt jobbigt och se honom så dålig.Önskar det fanns något
(vad som helst) jag kunde göra.Tycker så vansinnigt synd om honom.
Han fick lite alvedon när vi la honom.Den putter visserligen undan febern en stund,
men jag  tycker nog nästan att  rinnandet och kletet i ögonen som är det värsta.
Det ser SÅ jobbigt ut.Han har vaknat 2-3 ggr i natt,men annars har han sovit.
Drack lite av vällingen och tog även en slurk smoothie.Alltid något...

                   
                                Tummen upp? Älskade dig...

             Janina kom med lite godsaker,men inget duger för tillfället...


Idag är Larsa pappa ledig så han är hemma och får ta hand om kärleken.
För mig är det jobbdags igen.
Hoppas allt är bra med er där ute!fÖRLÅT att jag är dålig läsare för tillfället.
Stor kram på er

MM som i mallig morsa

Världens bästa Victor sov på dagis idag för första gången.
Jag satt på helspänn här hemma och bara väntade på att de skulle ringa.
Men icke!Det hade gått jättebra hela dagen.
Så jäkla roligt,men framförallt så skönt för mamma hjärtat att veta.
Och när jag ändå håller på och skryter om hur duktig han är, så kommer här två
andra stolta ögonblick för mig som mamma.MM som i mallig morsa.

Victor har ju länge babblat en massa och även om jag 9 ggr av 10
har fattat vad han menar,så är det ju inte direkt  svenska han snackar.
Han har även sagt mamma länge.Om man tar bort alla m och a:n som kommer därefter...
(i min värld så har det ju givetvis vart mamma ändå)
Men nu så säger han mamma!På riktigt!!Weiiiii-hooooo!(finns även dokumenterat på film)
Han har även börjat och säga "babbba".Antar att han menar pappa.
Men kom ihåg.Väldigt viktigt.Han sa mamma först.Husfrid råder...
  

                                                         Världens bästa!
                 


Och sen är det ju det här med pottan.Vi tränar inte direkt på det där.
Det kommer när det kommer.Men när Victor springer omkring med bar rompa så ställer
vi alltid fram pottan och säger till honom att det är himla käckt om han pinkar i den.
Funkar sådär.Men han är väldigt bra på att "tvätta" golv!
För alltid när han har "missat" pottan så hämtar han en handduk och torkar upp.
Redig kille som moppar golven åt mamma...

Men nu har han även börjat att säga "öh öh" och peka på blöjan när han har gjort tvåan.
Några ggr tom innan.Då får man va snabb som f-n och springa med honom till pottan.
Första gången gick la sådär.Jag fick honom att sitta still på pottan genom att vi
spelade lite på synthen och sjöng skönsång.
Men helt plötsligt reste han sig upp,tog nallen,satte honom på pottan och slog sig själv
ner brevid.Och gör då tvåan snabbt som tusan.BREVID pottan...

Men vi har också lyckats.En gång.Och då höll jag nog på att skrämma livet ur stackar´n.
Jag höll på att pussa och krama ihjäl honom,samt som jag hoppade upp och ner av glädje
och sa duuuuuuuuktig duuuuuktig kille.
Sen har det som sagt inte hänt igen...



En hel uppsats om 2 timmar

Här kommer en hel uppsats om våra två första timmar på inskolningen.
Förstår att ni antecknar,MEN det är ju trots allt ett försök till dagbok det här
och jag är rädd att jag inte kommer komma ihåg det här framöver.(börjar ju bli gammal...) 



                     

                     Min ögonsten!Om du bara visste hur mycket jag älskar dig!
                                Ska vi fly landet o skippa detta med dagis tro??


Det var första dagen för Victor och tre andra barn idag.
Det var de fyra,vi föräldrar och tre av fröknarna.
De som började sin inskolning förra veckan dök upp vid tio.
(det är ju en helt sprillans ny avdelning,så där finna inga barn sen innan)

Först var Victor VÄLDIGT avvaktande.Gick och kollade in alla rummen och ville att jag
skulle hänga med.Iakttog.Iakttog.Inte en min rörde han.Bara tittade.
Sen satte vi oss i ingången till lekrummet.(han ville då inte gå in till de andra inte)
Så där satt han och en annan kille och lekte med ett gäng bilar och babblade tillsammans
med mig och en av fröknarna.

Efter en stund försökte vi "locka in honom" i lekrummet men NÄPP.
Det var som det var en osynlig vägg in i rummet.Han stod på tröskeln och fick syn på en boll
knappt 1 meter bort.Då höll han sig i dörrkarmen och sträckte sig allt vad han kunde.
Inte en tå över tröskeln!
Jag gick in och satte mig,men då tog han fröken brevid i handen och så skulle de gå och
kolla in alla de andra rummen en gång till.(har då aldrig känt mig så dumpad...)
Så höll det på i säkert 45 min.Han KUNDE bara inte gå in i rummet.
(jag vet inte,men det var en pappa som satt precis på insidan i rummet och Victor
tittade VÄLDIGT misstänksamt på honom.Vågade man passera honom tro??)

För det sjuka var,att när den pappan flyttade sig längre in i rummet,
DÅ passade det minsann för min lilla herre att traska in i rummet.Bara så där!
Och sen var det kört.Det var high life nonstop i en timme.
Sen var det dags att klä på sig att gå hem igen...

För min del gick det (kors i taket) också bra. (ryggdunk till mig själv där ja...)
Det var när de började att prata om att vi skulle pröva på och lämna våra allt
ensamma där en stund i slutet på nästa vecka,som mitt hjärta stannade,
tårkanalerna fylldes och jag fick svårt att andas.
MEN då kom det.Orden jag väntat på.
(antagligen såg de väl att jag höll på att dö på stället och lade till detta,men ändå...)
De sa
- OM det känns bra för er själva förstås!Annars ska ni inte göra det.Då avvaktar vi ytterligare.
GÖTT!tänkte jag.Nu blir det semester till 2019.Då KANSKE jag är redo...

Vitt ute,men rött på kudden...

Vet ni vad?Här SNÖAR!!Äntligen!Tjo-ho!
Nu hoppas jag bara att det blir ett par cm så vi kan gå ut och åka lite pulka
så fort chefen har vaknat.


                              -Kolla morsan!Jag är hel!Både fötterna och alla tårna sitter kvar!

                                                       -Eller??
        
                                                     

                                                Älskar dig min skatt!
                  Men i detta läget önskar jag verkligen du kunde berätta vad som har hänt...


En inte lika rolig grej hände imorse.När Victor hade vaknat och jag kom in till honom,
så var det en massa blod på kudden.Ghaaaaaa!!
Dock fick jag inte den paniken som man kanske normalt borde ha fått.Go mamma liksom...
Visst tusan slog hjärtat dubbelslag och jag tänkte-Vad f a n är det som har hänt??
Men Victor var lika glad som vanligt och jag kollade över honom med fingrar och förstoringsglas.
Inte ett spår på vad det kunde ha kommit ifrån.
Det enda vettiga jag kan komma på är att det skulle kunna vara ifrån munnen.
Blodet var liksom inte helt blodrött,utan mer utspätt så att säga,så kanske saliv?
Men jag kan inte se något sår och alla tänder är (tack och lov) hela och fina.
Och om han har på något sätt slått sig mot ribborna i sängen inatt,så borde han ju blivit
ledsen och väckt oss.Eller?

Han är precis lika sprudlande glad som vanligt,så man får ju tro att allt är okej.
Jag ringde givetvis min privata bvc-sköterska (min mamma...) för att dubbel kolla
och hon kunde inte heller komma på något annat än att det skulle kunna vara ifrån munnen.

Igår åkte han ju iofs på sin första riktiga förkylning någonsin.
Helt sjukt,men han har haft turen att klara sig från all skit.(hittills...)
Nu har han dock lite skrovlig hosta plus en rinnande näsa.
Och ska det bli så här när han blir förkyld,så får det gärna dröja minst 10 år till nästa.
Ja just det ja.Vi börjar strax på dagis.Där kommer väl allt plus lite till!
Så bye bye alla friska dagar.Vi har njutit så länge det bara har gått!


Någon som har Keno på dvd??

Bara så ni vet.
Victors favvo tv-program är.... (trum-virvel....)    KENO!!
Japp.Ni läste rätt.KENO.Av allt som visas på tv.Så KENO.Svårt och roa den pojken liksom... 
Så fort han hör att det börjar blir han helt tokig.Han springer in till tv:n.
Pekar och babblar.Hoppar upp i soffan och sitter helt fascinerat och
tittar på alla dessa fantastiska bollar som bara snurrar runt runt...

Inte så att någon har en sisådär 211 program inspelade??Inte??Konstigt...

              
                                      Weiiii-ho!5 min Keno!Nu är det fest!
 
                       
                      Dräggel killen!Det har precis ploppat upp inte mindre än 6 tänder...


Dagens kanontips:
Nordljus   home ger 30% rabatt om man beställer och anger koden GODJUL.
Gäller ord.priser.                                     

Fler tänder

Idag har vi upptäckt två tänder till på Victor.För ca 2 v sedan så såg vi
att han hade fått  två tänder till i överkäken.Dvs tand nr 5 och 6 där.
(eller vi och vi,min mamma såg dem.Hans föräldrar är tydligen inte så vakna på det där...)
Och idag såg (minsann) jag att två tänder till hade poppat upp jämte de två han redan
har där nere.Inte konstigt att han håller på att greja i munnen hela tiden...

 
                                     Älskar dig min lilla underbaring!


Fast i duschkabinen...

Jaha.Då var det fredagsmys igen.Och här sitter jag alldeles själv med ett glas vitt
och en skål med chips.Och dipp dessutom.Så auf wiedersehen även beach 2012...
Jag slötittar lite på Idol,men jag tycker tyvärr inte det är så mycket att hänga i granen i år.
Victor sover och Larsa är och spelar match.Så kul fredagsmys har jag...


Jag antar att min son inte är den enda som vill hjälpa till med precis allt
och dessutom alltid kommer springande som en mini-Bolt bara man öppnar
ex kylskåp,skafferi,garderoben,toadörren osv...

Här om dagen skulle jag göra rent inne i ena badrummet och självklart kom Victor
springande för livet i fall han skulle missa något.Att plocka ur badrumsskåpet tillhör ju ett av
hans större intresse.Men denna gången var det dags att undersöka duschkabinen.
SÅ spännande!Tills han inte kom ut vill säga...

 
          Hmmmm...Vad är det här?          Och hon säger att jag ska akta fingrarna...Tjenare.
                                                           Känns ju inte ens...Du är sådan mes, morsan!              
 
                                           Öh öh. Vad hände nu??
 
                                                      W T F  ???
 
                                      SLÄPP UT MIG!!NUUUUUU!!
  
       -Vad sa du?Ska jag inte?Eller hur...                                -Like I care...
    


Nu dök Michael Buble upp i rutan.Treeeeeevligt!
Vem älskar inte hans version av Feeling good?!Älskar den.Skål på er vänner!

Underbara onge...

Tack snälla ni för alla fina ord om min saknade farfar.Det värmer så!

Vi gjorde inte mycket igår.Jag var inte alls på humör...
Vi tog iaf ett bad på eftermiddagen.Nya grejen är att åka rutschkana på den "rundade"
kortsidan.Superkul,enligt Victor.Mamma åker dock inte...
Jag gick upp efter en dryg halvtimme,men Victor vägrade.Han skulle bara sitta kvar.
Efter en timme i badkaret,såg Victor ut som ett russin och det fanns knappt något vatten kvar
i karet.DÅ var det minsann okej att komma upp.Underbara onge!

                 
 
  
  
                   
                                                        ÄLSKAR DIG


Någon som känner igen sig?

Knappast någon som känner igen det va?
En viss familjemedlem plockar fram...Och en annan får plocka bort.
Tur att man inte har så myckt annat att göra...Godmorgon måndag!

           
                              - Tror du på allvar att denna hjälper?
 
 
                                                BUSTED!!
 
                                o så var det inte alls lika roligt längre...

Ljuv musik...

Som ljuv musik för mina öron.Eller inte!
Men lyckligt barn,ännu lyckligare mamma...Men NEJ tack till trummor i julklapp.

 
        -Vill du höra en gång till??                                     -Inte? Hmmmmm...
               
                                       -SYND!För här kommer den igen!


Så seg dag på jobbet idag.Märks att man inte är ensam om att ha nada pengar kvar på
kontot.Men vem bryr sig?Egentligen?Jag kan panta burkar resten av livet bara jag får komma
hem och mötas av min älskade lilla unge.Mitt hjärtat bara smälter när han kommer
springandes emot mig när jag öppnar dörren.Han skrattar och han ler och jag inte bara känner
att jag är världens lyckligaste,jag vet att jag ÄR det.
För han är min.Min älskade Victor.

Sen får jag puss och kram och jag kramar halvt ihjäl honom.Underbara ljuvliga.
Å visst är det gulligt så långt??UR-GULLIGT!Men jag måste ju motvilligt erkänna att den där
pussen och kramen inte är gratis direkt...
För så fort han har slätat av mig så vet han att DÅ kan han lätt plocka mig på min handväska.
(innehållet är ju såååå spännande...)Så han roffar åt sig den och springer glatt iväg.Tokmallig!

Och där sitter jag kvar och bara ler.Så jädra lycklig över att vara hans mamma.


Grinig grabb

Vi har då inte haft världens roligaste morgon här idag.
Victor vaknade redan vid kvart över sju och var inte i sitt gamla vanliga esse.
En riktigt grinig grabb helt enkelt och det är INTE likt honom.
Han var almänt kinkig och när han inte fick som han ville, drog han mig i håret eller
försökte bita mig.Han blir nästan lite paralyserad och spänner sig som tusan
och blir verkligen vansinnig innan han går till "anfall".
(låter inte klokt att kalla det anfall,men vet inte riktigt hur jag ska beskriva det...) 

Som mammaledig har man ju såååå mycket tid över
och självklart har man ju då även tid att fundera över vad som inte stämmer med chefen.
Lättast hade vart att skylla på tänderna.(det är ju förmodligen världens bästa ursäkt när det
gäller våra små...) Men Victor var på sitt första tandläkarbesök i torsdags och där sa de inget
om att det var fler tänder på g just nu.Så där sket sig den ursäkten!
(måste ju även berätta om när tandläkaren hade frågat Larsa hur många tänder Victor hade.
Fem,hade Larsa svarat. Victor har haft 6 tänder i typ ett halvår nu.-Det vet du väl!sa jag till
Larsa när han berättade.-Ja jag vet!svarade han.Jag måste ha blivit nervös eller nåt...
Där bör då upprepas att det var Victor som hade tid hos tandläkaren.Inte Larsa.

Alternativ två då.Det behövde jag inte fundera på sådär jättelänge.
Vid tio stoppade jag ner han den glade i vagnen och gav oss ut på en promenad.
Efter en 20 min somnade han...(när hände det senast liksom?)
Och när vi en timme senare var hemma,vaknade han.På sitt gamla vanliga humör!
Underbart.Han lekte litegrann,åt sin gröt och nu sover han sitt vanliga pass igen.
Mister var helt enkelt trött efter att ha vaknat så pass tidigt.(SMART där morsan)

Men den här grejen med att han ibland försöker bitas när han inte får som han vill,
är INTE roligt. Vad gör man liksom??
* Säger jag aj aj aj,så skrattar han ju bara.(han skrattar åt allt man säger flera ggr) 
* Sliter som ett djur,med att säga -NEJE,du får INTE! med min arga röst
   (det funkar ibland dock.Oftast blir han då ledsen och vill kramas istället
    och självklart har då mitt veka mamma hjärta smält en kvart tidigare...)
* Att bitas tillbaks känns ju inte som det hetaste alternativet direkt...
   (okej om vi vart jämngamla,då jädrar,men inte nu...) (bäst att skriva IRONI där)


                                                 Vi.Oskiljaktiga.
                 

Jädrar vilken mundiarré jag har!
Ryggdunk till er som ens orkar läsa hälften...
 


Lite bilder på Victor

Min pappa hade tagit lite bilder på Victor när de passade honom för ett tag sedan.
Så himla fina!Jag vill också ha ett bättre objektiv på min kamera...
Och med tanke på att pappa önskar sig ett nytt ÄNNU bättre i julklapp,
så vill han SÄKERT bli av med sitt gamla.Kan ju inte bara ligga där och skräpa inte...

Och vem skulle han ge det till om inte till sin älsklings dotter??
Jag looooovar (host host) att inte ringa och skryta (f´låt, menade skvallra) för de andra,pappa!

   
  
  
 
  
  
  
                                                    Världens finaste!

Ska vi kasta boll kompis?

Idag har vi varit på Öppna förskolan på förmiddagen.
Det är väl kanske femte gången vi är där och det märks att Victor tycker det
är spännande med en massa nya leksaker och andra barn.
Men han är mycket tystare än vad han är annars.Fullt upp med att kolla in allt antar jag.
Sen är han så jäkla snäll mot alla.(sååå lik sin mamma så...)Som idag lekte han med  
ett gäng bollar.Då kröp det fram en kille som va lite yngre.Då hukar sig  Victor ner för att
komma i ungefär samma höjd och ger honom en boll och säger -öh?öh?
Glasklart va??Typ -Ska vi kasta boll kompis?

Nu sover han som en stock.Som vanligt,i vagnen på utsidan.Det var som jag sa till Malin igår.
Jag vet inte ens när han sov inne senast.(vi snackar på dagen...) Februari kanske??
Tanken att jag ska lägga honom inne,har liksom inte ens slagit mig.Men snart,när sketvädret
är som värst,kastar väl jag in handduken och lägger honom i sängen i stället.
För att jag inte orkar dra på mig storm stället...

 
   
                  Och så var krattningen från i måndags helt meningslös.Igen...
    Om inte blixten slår ner i träden snart så ska jag nog fan kunna fixa en brasa på egen hand!
                                          


Var är Victor?

Victors senaste grej här hemma är att gömma sig.
Bakom dörrar,under bord,bakom gardiner osv.Och varje gång man "hittar honom"
Antar att jag inte är ensam med att gå omkring och "leta" och säga Vaaaaaar är Victor?
Eller ja givetvis erat barns namn.Antar att de skulle bli något förbryllade om man helt
plötsligt körde med Vaaaaaaaar är Victor till ex Stig-Jörgen...)

Iaf.Varje gång man hittar honom blir han i alla fall hur glad som helst
och springer glatt vidare till nästa gömställe.Sötunge!
Senaste stället är bakom skötbordet.(hur han nu kommer in där...)

                    
  
            Hm.Kan gå...                           Värt ett försök.                       Det gick!
    
                                          Gött!Här hittar morsan mig aldrig...
             
                           Var är Victor?                                       Titt-ut!


Tidsinställt inlägg minsann!
(om det nu funkade vill säga...)
Själv är jag och sliter för att få ihop till brödfödan...


Våran förmiddag i bilder

Vi har spenderat förmiddagen inomhus,men nu börjar chefen att tröttna på det.
Han har satt sig i hallen med skor och tröja.Fatta vinken morsan!
Och självklart.Hans önskan är ju min lag...Det får bli en sväng till lekplatsen helt enkelt!

    
             Mister har busringt...-Är det Storm?-Ja.  -Håll i hatten då...
 
 
            Busat i soffan... (jobbigt för mamma-hjärtat när han ska springa där i, ja...)
            
                    Dagens finaste:Tröja Gekås o byxa Geggamoja
    
                                            Plockat ur diskmaskinen....
 
                                                     Surat lite...
 
                                          Rullat och gnagt på termos...

Tidigare inlägg
RSS 2.0